Det är något magiskt med verktygslådor. Verktygen är lite tunga, långt ifrån leksakerna i trä och plast. Det kan finnas lite vassa kanter, samtidigt som de är gjorda för att hållas i och användas. Klart att barn blir sugna på att prova.
Min dotter gillade riktiga verktyg och att skruva och dona (”bygga”) när hon var i 1,5-årsåldern. Det gör hon fortfarande, senast idag pratade hon om hur hon byggt ett flygplan på landet i somras.
Nu har min son, som är just i den åldern, börjat vilja ha fram verktygslådan. Och då duger såklart inte hans egen, med plastverktygen. Nej, det ska vara mammas och pappas riktiga med de riktiga, tunga verktygen. Som dessutom luktar lite lätt av olja (jag är helt oskyldig, fick med mig en del av dem när jag flyttade hemifrån).
Det får mig att undra varför inga leksaker tillverkas i metall? Varför är det bara billiga plastleksaker och dyra träleksaker? Jag kanske inte har tittat tillräckligt noga. Kanske sorteras leksaker i metall inte som leksaker alls?
Liknande inlägg:
{ 1 comment… read it below or add one }
Jag tror att det är en rädsla för all skada man KAN åsamka med tunga verktyg. Men som jag minns det var det oftast det som man som barn inte hade respekt för som man skadade sig på. Mitt favoritverktyg är en hammare med trähandtag och kula i stället för spikdragare som tillhört morfar. Den har jag alltid lekt med (kanske närmast ett varnande exempel med tanke på hur jag blivit).